Dag 2 24/8 -09

Efter jag vaknat och torkat av den kvarblivna svetten från min halvhåriga mage, sätter jag mig upp och lägger datorn i knät första tanken som slår mig, "perfekt" två minuter och 21 sekunder kvar tills jag arbetat klart. Flyger upp ur soffan och springer in på muggen med full effekt avlossar jag kanonen. Ahh njutning på högnivå. springer tillbaka till datorn 23 sekunder kvar. tic tack tickar klockan på och tillslut så för jag smacka igång ett uppdrag. De odöda alverna 112 xp 536 guld och 32 minuter. jag pressar ner datorn i min överfyllda väska och springer ut från lägenhets komplexet och till bussen.

väl på bussen känns det som jag är utomlands då drygt 75% av de på bussen har på sig sjalar, smått i panik kramar jag min värdefulla data väska hårdare och hårdare. väl av bussen inser jag hur jävla tung väskfan är då jag fyllt den med onödigt mycket prytlar så att jag kan klara mig en vecka i lund. jag ser mig om kring och försöker klura ut hur man hittar tåget malmö till lund. finner ingen logik i deras system och förflyttar mig som någon sorts panter på stationen sökandes efter mitt tåg. väl på tåget gräver jag fram datorn bland kalsonger och annat onödigt skit man behöver för att inte dö tydligen... fäller upp locket på datorn och slår igång den eller väcker den då den var i viloläge, jag kopplar upp mig till telias nätverk och loggar in på tanoth, 1 min och 5 sek kvar, sitter och njuter för mig själv ett tag och ser min modiga kämpe vinna sitt episka slag mot ett ismonster som får kuk av min mäktiga krigare. hinner köra två stycken 7 minuters uppdrag efter detta och grottan innan jag tvingas gå av tåget.

väl av tåget så startar jag i gång arbetet på drygt sju timmar. sedan tar jag en trevlig promenad till bussen (ca 20 meter från tåget) och ser nån random med papper från lth och börjar stalka denna och tar samma buss, kliver av på samma station och går efter personen i fråga till aulan som jag skulle till. första inblicken säger mycket folk och jag drabbas av en stark panikkänsla då jag på äldre dar lider av torgskräck eller irl hat även kallat (tack google) efter denna intro stund så skickas vi datatekniker vidare till en annan byggnad där vi får mer data specifik intro. det kändes bra mycket nördar men till min stora förvåning så fanns det folk från det andra könet där... jag kände medlidande för dom då jag antog att dom kommit fel. men så var inte fallet, efter en stund så stormas salen av drygt 100 rosa klädda människor med de sjukaste prytlarna på sig, paniken sprider sig i rummet, denna nya ras som intagit rummet kallas Phaddrar och är de människor som ska lära oss om student livet. jag hamnade i grupp D12, a precis som rapgruppen med 11 svarta och en vit kille. vi sprang runt området och dom visade allt värt visas. dvs vilken byggnad vi ska va i, var man får hjälp med diverse problem och vart man kan köpa energi dryck och olika substanser som kallades mat.

efter denna tour de Lunds universitet område så stack jag mot mitt vandrar hem(trodde jag iaf) Efter att ha gått i drygt 50 minuter (skolan ligger drygt 10 minuter från tåget) befann jag mig något av en park, jag tog upp min dator och startade den, mammas budget skit inköp gav mig någon form av bränn skador då jag blev grillad av det fenomen många kallar solen. Efter att kollat på eniro insåg jag att det var inte så långt kvar. Jag började röra mig fram med en hastighet av 11 km/h. väl framme vid vandrar hemmet som förövrigt är ett avställt tåg från en svunnen tid så insåg jag att dom inte öppnade check in delen förrens klockan 5. jag kollade på mobilen och insåg att det var drygt 30 minuter kvar och drygt 22 minuter kvar tills min kämpe arbetat klart. drog upp datorn igen och såg min kämpe arbeta och sa sedan åt honom att jobba till klockan tolv. efter detta så checkade jag in och sprang tillbaka till skolan och träffade min phadder grupp d12 och det bar av hem till två av phaddrarna.

det blev pizza till middag och guitar hero på tvn. shit vilken fest tänkte jag och partajade loss på pizzan och coca colan. runt 10 bläcket drog alla hem och jag satt i resturang delen av tåget(ända stället där det fanns el uttag på hela jävla tåget) och kollade stabilt på min käre tanoth kämpe då han arbetade. till mitt stora missnöje kom personalen och kastade ut alla vid 11 och sa nu är det banne mig natti natti vi stänger resturang vagnen. jag stängde helt av datorn och begav mig till min kupé där jag stabilt inväntade tolvslaget. vid tolv startade jag min dator och gjorde dagens uppdrag till drygt klockan 2 då min dator dog och tack vare korta uppdrag så han jag slutföra alla och sätta mig själv i arbete. Datans död= min död= god natt= jag somnade= slut på denna dag

Stay tuned for Day tre